Sen kväll, tidig morgon
Nu börjar mina ögonlock att sjunka ner. Hem kom jag för ca en timme sen då min fina farmor hämtade mig. Kvällen var både lugn och skön. det behövdes så som jag har skrikit och haft det. Min hals gör nu lite ont och rösten är helt borta. Inte bra det, inte bra. Jag är i alla fall långt från klar, jag har massvis med saker att packa ner. Jag har nog inte ens kommit halvvägs. Känner nu hur huvudvärken sakta med säkert börjar krypa fram när jag tänker på hur mycket som ska göras. Längtar dock som en galning till vi är klara och sitter i bilden på väg upp mot norr. Den lyckan,
