Cozytime i min ensamhet.
Så seriös. Så snygg. Så sjuk. Så ensam. Lol säger jag bara. Det har varit en extremt stressig, kall, jobbig och regnig dag. Min soulie gjorde allt bättre och eftersom att jag är en sån snäll kompis, väntade jag till och med på mina pluttisar. I regnet. Sjuk, trött och hungrig. Blev i alla fall glad när jag såg deras glada ansikten efter matchen de vann. Guld i sanktan är stora grejer det! Så duktiga dom är och stolt man blir. Känner mig lite som deras mamma, mina små älsklingar! Nu sitter jag hemma het själv och inväntar familjen och något gott. Spökar gör det också här så jag känner mig hemma. Hade dock varit kul om någon liten gullig fillur där ute tänkte på mig och kände för att ringa. Det är inte så kul att vara ensam hemma en lördag i mitt hus som dessutom spökar. Enligt mig.
